Kurth Westerberg
Ägare av hagaviken.se
e-post

Övriga sidor:

Om Hagaviken

Juniorerna

Bildarkiv

Interiörer
Inloggning krävs

Kompisen

Gästbok

Jag föddes på Nygatan 1 i Luleå i början på januari 1934. Det var en gammal träkåk på den tiden. Flyttade ganska fort till Vattugatan på Udden och jag tror att det var en bra stadsdel att växa upp i även om det ständigt på höstarna pågick ett ungdomskrig mellan Udden och Skatan. Det var vidjor som man spetsade knoppar från potatisplantor på och slängde på varandra. Det sved till ordentligt om det träffade.

Jag gick i Västra skolan i lågstadiet och i Östra t o m första terminen i femman. Jag var 11 år när flytten söderut var ett faktum och det bästa med den var att jag slapp gå i skolan andra terminen i femman. Valdemarsvik, 5 mil från Norrköping, blev adressen tills skolan var avklarad med realexamen 1950.

Första jobbet var i Konsumbutiken men det blev inte särskilt långvarigt. Valdemarsvik var inte den bästa platsen på jorden och det blev att flytta in i hyresrum i Norrköping tillsammans med en kompis. Jobbade på försäljningsavdelningen på Dunlop (bildäck) som hjälpreda med allt möjligt.

När jag var nästan arton år lyckades jag övertala min mamma att som målsman godkänna min ansökan om antagning som fältflygare inom försvaret. Jag blev antagen men ju närmare inryckningsdagen det blev desto sämre mådde mamma som ansåg att hon blivit lurad att skriva på ansökan. Bara en vecka före inryckningsdagen ansåg jag mig tvingad att av hänsyn till henne hoppa av. (Det hade varit ett antal incidenter inom flyget). Som straff för avhoppet fick jag istället 15 månaders militärtjänst på I4 i Linköping men hade tur och fick gå motorskola under den mesta tiden och det var på I14 i Gävle.

Jag blev kvar i Gävletrakten efter lumpen och tillbringade några år på en liten bondgård i Torsåker. Körde massaved med trailer på vintern. Allt jag lärde mig om bilkörning under den tiden har jag haft mycket nytta av i det fortsatta livet.

Nästa jobb blev att tillsammans med fyra kamrater driva ett litet bageri i Östergötland. Först bakade vi på tidig morgon och sedan sålde vi produktionen i var sin ambulerande brödbil men olika rutter måndag till lördag.

1960 återvände jag till Luleå som säljare av emballage och engångsartiklar med distrikt Norrbotten. Arbetsgivaren var ett pappersgrossistföretag i Örnsköldsvik. Lönen var speciell - vi delade vinsten 50/50 - och jag fick inga övriga ersättningar för bil/hotell och andra kostnader.

Kontakterna i det här jobbet ledde till ett erbjudande från ett företag i Stockholm som gällde nystart av en grossiströrelse som komplement till den verksamhet som redan bedrevs. Min fru och jag (tämligen nygifta) drog alltså till Stockholm i oktober 1962. Jobbet var bra men trivseln i Stockholm var det sämre med - köer till allting - och under 1965 bestämde vi oss för att återvända norrut.

1/1 1966 startade vi upp en egen rörelse, Pappersprodukter Luleå AB, och har sedan dess varit Luleå trogna. Företaget såldes 1989 och därefter har jag gjort det som för tillfället varit intressant.

Vi har två grabbar som har egna familjer och fyra barnbarn. Vi bor i Hagaviken största delen av året men har en lägenhet i stan för den allra mörkaste tiden. Vi brukar dra utomlands när det är som kallast 4-6 veckor varje år.

2015-07-03

Nu är den härliga tiden i eget hus i Hagaviken över för mig och min fru. Det har varit en underbar tid som varat mer än 24 år. Under den tiden har det hänt mycket i området både när det gäller bebyggelse och infrastruktur. Våra barn har inte varit intresserade av att överta stället och själv har jag numera en rygg som inte gillar vissa jobb som måste utföras fortlöpande. Jag och min fru har därför valt att sälja fastigheten. Det är ett ungt par som ska bo där i fortsättningen och vi hoppas att de kommer att trivas där lika bra som vi har gjort.